Nämentamejfan det är inte okej att shoppa nytt badrum stup i kvarten

Japp, Göran Greider jag håller med dig. Jag håller med dig fullständigt. Det känns sjukt att gå på stan i denna bländande vår (solsken som honung, som rinner ner över kroppen, som sätter igång denna upphetsade oro som vill att saker ska hända, hända, hända som de bara gör på våren) och se människor rusa runt med sina shoppingkassar. Att se dessa kliniskt rena inredningar och skyltfönster basunera ut sina varor. Att se reklamplancherna med sina 650kr för en flygresa till solen. Detta sköna vårväder och denna hyperkapitalism, dessa snurrande ekorrhjul som ingen tycks beredd att kliva av. Hur ska vi rädda planeten om vi alla måste ha en ny outfit stup i kvarten, vi betalar den med vår förgågna tid (varje hundralapp har vi slavat för) och vi betalar den med vår framtid. Det är ett öronbedövande kaos av billiga priser och snärtiga slogans och hårda stilettklackar och snabba kassar och jeepar och korta weekends i London och Upplevelser och Kickar, som täcker över denna katastrof. Vi måste kliva av. Det är inte möjligt att köra bil i samma utsträckning som förut, att flyga på samma sätt, att äta samma inporterade varor. Vi måste ändra oss, vi måste förändras.

Ja, jag vet, han känns ofta störig, bufflig, samma gamla Göran. Men den här gången tycker jag bannemig du ska läsa hans essä:

"Svenskarnas ekologiska fotavtryck hör till de största i världen, ändå bygger vår plats i världsekonomin på att vi förväntas tjäna och köpa ännu mer. Två nya böcker föreslår radikala kurer: lägre konsumtion, mindre arbete!"

/ Klara