Kolla vilket snyggt bord! Fantasin gick lös med glitter och rosa, det är inte ironi, det är genuint... uppiggande! Dessutom skriker det fest och händelse, vilket gjorde att vi nästan sålde slut på allt vi hade med oss. Till nästa år lovar vi lukrativa prenumerationserbjudanden för att ytterligare sprida oss över Sverige som vinterkräksjukan SARS eller någon annan illvillig bakterie.
Och Textival i sig? Ja, herregud. Om ni var på Emmabodafestivalen på nittiotalet så fattar ni stämningen. Lite fumligt, mycket hetta (folk kom in med ytterkläderna på och svettades som gnuer), mycket entusiasm och lite barriärer mellan folk och folk. Som Emmaboda? Jag hatar ju människor som måste göra musikanalogier stup i kvarten för att visa att de har tillträde till den hemliga grotta där livet levs på riktigt. Musik liksom, är kod. En enda lång kod som ska berätta att "jag är alright". Som skriker ut hur "alright" jag är. Härmed ska jag aldrig ställa mig in hos er så mycket att jag gör en musikreferens.
För oss i Fantasin handlade Textival mer om kommers och mingel än om litteraturen. Det märktes också i inledningsdiskussionen som leddes av Anina Rabe, det var kulturpolitik och litteraturen som produkt och internets välgörande inverkan, men själva innehållet lös med sin frånvaro.
Men kanske beror detta delvis på att Fantasin satt hemtrevligt inklämda mellan Galago och Femkul och krängde tidningar för glatta livet, medan de svettiga besökarna gick på uppläsningar och seminarier. För oss var själva festivalen mer som en lång tågresa, där man färdas sittande genom sina olika sinnestämningar. Och utanför fönstret passerar träden, som är besökarna, och ömsom blir man hungrig och ömsom skrattar man och hela tiden är man på väg.
5 kommentarer:
Jag tycker mig märka att rosa har gjort någon slags ...resa från att vara den färg som allra mest stod för västvärldens oförmåga att fördela makten mellan könen på ett rättvist sätt...
Till att vara en färg med passion, glöd, framåtanda och liv! Det är fint!
Det har du ju rätt i! Något har hänt med Rosa, hon har blivit omskriven i DN, hon har använts på pins, denna skamvrå har upplösts. Eftersom hon var mest ute i kylan av alla färger, är hon också den mest Kontroversiella och Upproriska.
Skönt med något som tycks upproriskt utan att skrika död och våld, utan, som du skriver: passion, glöd, framåtanda och liv!
/k.
Och vad kul det var! Tack för gott sällskap. Ni gjorde sittandet till ett rent nöje.
/Galago
Jag gillar också rosa.
Men den så kallade vinterkräksjukan orsakas av ett virus (nämligen calicivirus), det är bland annat därför sjukdomen är så allvarlig och en så kraftig smittspridare.
Ja tack för hänget, det var väldigt roligt! Att sitta ihopträngda bakom avlånga träbord får onekligen en trivsam känsla av klassutflykt att sprida sig. Länge sedan man satt upptryckt längst bak i bussen och garvade på det sättet (hrm... när jag betänker det så var det aldrig jag på den tiden det begav sig.)
Och vinterkräksjukan... nä det hade jag ingen aning om. Sedär.
/k.
Skicka en kommentar